Sparbanksidén
Sparbankstanken har sina rötter i radikala idéströmningar i slutet av 1700-talet. Upplysta tänkare och föregångsmän hävdade att politisk frigörelse också borde följas av ekonomisk. Att locka människor att regelbundet spara vad de kunde avvara, skulle förebygga fattigdom och lägga grunden till en ekonomisk frihet. Sparandet skulle ordnas av institutioner utan enskilt vinstintresse och under spararnas insyn.

Idéströmningarna omsattes till Sparbanksidén i Skottland i början av 1800-talet av kyrkoherden Henry Duncan. Han såg hur befolkningen led i tider av missväxt och krig. Hans initiativ att starta en sockensparbank var ett sätt att hjälpa församlingen. Medborgarna skulle nu få en möjlighet att spara till sin egen framtid. Idén var ny: Vem som helst skulle när som helst skulle få sätta in hur små belopp som helst och behålla äganderätten och den fria dispositionsrätten över insatta medel. Förhållandevis stora medel sattes in och framgången väckte både uppseende och spridning.

Sparbanksidén mötte starkt gensvar i Sverige. Det var i allmänhet i samhället uppburna och socialt medvetna personer med gott anseende och stort förtroende som tog initiativet. Bland grundarna av de tio första sparbankerna fanns till exempel landshövdingar, grosshandlare, militärer, apotekare och en och annan professor. Det var svåra tider i Sverige med ekonomisk kris och fattigdom efter att Finland förlorats till Ryssland 1809. Efter Napoleonkrigens slut 1815 hamnade Sverige i en depression.

Första sparbanken i Sverige 1820
Den första sparbanken i Sverige blev Göteborgs Sparbank och den startades 28 oktober 1820 av den tyske köpmannen Eduard Ludendorff. Han framhöll de sociala och humanitära motiven till verksamheten och att fattigvårdsproblemet kunde minskas i framtiden om de mindre bemedlade kunde få möjlighet att spara i en bankinrättning och få ränta.

Antalet sparbanker växte snabbt. Efterhand reglerades verksamheten i en särskild Sparbankslag. Anknytningen till den egna bygden och dess näringsliv var redan från början stark och naturlig. I nästan varje större samhälle fanns så småningom en sparbank representerad. Vid mitten av 1870-talet fanns 325 sparbanker, varav 90 i städerna. Expansionen fortsatte och som mest fanns 498 sparbanker år 1928. Med allt fler fusioner och koncentrationer minskade antalet, särskilt under 1960-talet. I början av 1990-talet fanns drygt 100 sparbanker som idag blivit ca 60 st varav en del ombildats till aktiebolag.

Kyrktornsprincipen
Att det till en början fanns relativt många sparbanker är en följd av Sparbanksidéns lokala karaktär som historiskt och till viss del även idag baseras på kyrktornsprincipen, att det område som kunde ses från byns kyrktorn symboliserade den optimala storleken på det lokala samhälle där banken skulle verka. Kyrktornsprincipen tillämpas fortfarande i de lokala sparbankerna genom hög lokalkännedom samt att stora beslut kan tas även på små orter och att den lokala bankchefen har befogenheter som möjliggör snabba besked till kunder, beslut om stöd till lokalsamhället och frågor kring arbetsplats och personalfrågor.

Sparbanksidén idag
Sparbanksidén har en inbyggd långsiktighet som grundar sig i ekonomisk hållbarhet. Den har en lokal och demokratisk förankring och en inbyggd tro på att kunskap och förbättrade villkor för alla medborgare ger drivkraft och engagemang, vilket är en förutsättning för att ett samhälle ska fungera och utvecklas över tid.

Allt detta är minst lika relevant idag som för 200 år sedan. Vi behöver fortfarande arbeta inkluderande för att minska utanförskap. Människor behöver verktyg och kunskap för att kunna utforma sin egen framtid och för att få drivkraft att bidra till samhällets positiva utveckling. Vi behöver motiverade, engagerade och välutbildade medborgare som ger starka och livskraftiga företag som i sin tur ger tillbaka till den ort där de verkar. Alla företag och privatpersoner har rätt till och behöver tillgång till banktjänster och rådgivning för att upprätthålla en ordnad ekonomi och få möjlighet att investera.

Problematiken med en segregerad skola som har svårt att uppfylla kravet på likvärdig undervisning och det faktum att nästan 33 000 skuldsatta ungdomar mellan 18 och 25 år finns i Kronofogdens register visar att behovet av folkbildning i privatekonomi är och fortsatt kommer att vara mycket stort. Ett konkret exempel på hur Sparbanksidén tillämpas idag är Swedbanks och Sparbankernas utbildningsprojekt ”Ung Ekonomi” där bankanställda samarbetar med högstadie- och gymnasieskolor och tillhandahåller relevanta, interaktiva föreläsningar i privatekonomi. Ett annat exempel är projektet ”Digital Ekonomi” som erbjuder föreläsningar om digitala tjänster på bankkontor och mötesplatser för äldre. Under pandemin erbjuds digitala föreläsningar i såväl Ung Ekonomi som i Digital Ekonomi.

Sparbanksidén är grundbulten för samtliga organisationer i sparbankssfären, även för det börsnoterade bolaget Swedbank. Att arbeta med hållbarhetsfrågor och CSR är idag självklart för de flesta banker och företag. Det som är unikt för sparbankssfären är att man med Sparbanksidén som ledstjärna gjort det under 200 års tid vilket gör att hållbarhetsfrågorna är mycket väl förankrade. Det gör också att det finns 200 års erfarenhet av att lära känna och att läsa av sin omgivning och att utforma och anpassa hållbarhetsarbetet utifrån rådande situation och behov.